Prova yllebroderi!

Hej, Karin Holmberg här! Det är jag som har designat vantarna Vintergäck och jag tänkte nu dela med mig av lite tips och tricks för att få vantarna riktigt fina.

Vi börjar med tovningen. Vintergäck är en vantmodell som är tovad i tvättmaskin. Du stickar först mönstret enligt beskrivningen i häftet Arv, det blir en rejält tilltagen vante. Det är helt i sin ordning.

Ta sedan ett djupt andetag, lägg dina färdigstickade vantar i tvättmaskinen med exempelvis ett badlakan, ställ in på 40° fintvätt och fyll på med lite tvättsåpa eller ulltvättmedel.

Tricket för att ha någon slags kontroll över vad som händer inne i maskinen är att börja försiktigt och sedan öka på tovningsgraden, om det behövs. Tvättmaskiner bearbetar nämligen tvätten olika hårt.

När tvättprogrammet är färdigt, ta ut vantarna och prova dem direkt. Är de något för små? Dra ordentligt i dem, åt båda ledderna, tills de passar din hand. Är de fortfarande för stora? Tvätta igen, den här gången på 60° och kanske med ett par jeans istället (tyngre textilier gör att dina vantar tovas mer). När vantarna har bra passform får de plantorka på en frottéhandduk.

Vanligt, alkaliskt tvättmedel gör att ullen tovas hårdare, men det gör även att ullen torkar ut och i viss mån ”förstörs”. Därför brukar jag undvika att använda det, även till att tova i tvättmaskin. Tycker du att det är för läskigt att slänga in vantarna i maskinen? Tova då för hand istället, med ljummet vatten och såpa. Det tar längre tid, men du har kontroll över hela processen och kan få vantarna att passa precis dina händer. Börja med att tova vanten plant. När den har gått ihop sig en del kan du sätta vanten på handen och tova/forma det sista på det viset. Skölj bort alla såpa och låt torka plant.

Nu till broderiet! Vad som skiljer fritt yllebroderi på stickade plagg från att brodera på ett slätt tyg, exempelvis kläde, är just att den stickade textilen inte är lika slät. Detta gör det hela lite mer komplicerat att få över sitt mönster till stickningen, men ge inte upp, jag ska ge några tips som förhoppningsvis underlättar det hela.

Det finns två tekniker som jag brukar använda: tråckla motivet eller gör en schablon.

Tråckla: lägg en bit smörpapper över mönstret och rita av. Lägg sedan pappret ovanpå vanten och nåla fast. För att få det helt rakt kan man rita en rak linje på pappret och tråckla en något-så-när rak linje på vanten. Lägg pappret så att det stämmer med den tråcklade linjen. Sy tråckelstygn med vanlig sytråd längs med alla konturer på mönstret, igenom både pappret och vanten. Var noga att du inte syr igenom vantens andra lager – lägg gärna en bit kartong eller en vantblockare emellan. Riv försiktigt bort smörpappret.

Schablon: lägg en bit smörpapper över mönstret och rita av. Klipp ut de större mönsterformerna (blommorna och de större bladen) så att du får en schablon. Nåla fast denna på vanten och rita inuti de urklippta formerna. Till detta behövs en penna som fäster på stickat, någon form av permanent marker-penna. Jag använder oftast en som heter Posca PC-3M. Den fäster på nästan alla material och säljs i konstnärshandeln. Rita stjälkar och mindre detaljer på fri hand på vanten.

När mönstret är på plats kommer det roligaste – att börja brodera. Klipp av längder av ullgarnet som är lika långa som avståndet mellan din hand och din armhåla. Längre trådar kommer med all sannolikhet trassla. Sy med en tapisserinål (en nål med stort, avlångt öga) i storlek 18.

Återigen, se upp så att du inte syr igenom vantens undre lager! Håll ena handen inne i vanten hela tiden du syr eller stoppa in en bit kartong eller en vantblockare. Gör det som känns smidigast för dig.

Börja varje ny tråd genom att trä i den från rätsidan, lämna en ca 10 cm lång bit hängande och trä upp nålen där du ska börja brodera. Gör likadant men tvärtom när tråden börjar ta slut: trä ut den på framsidan en bit bort och låt den hänga.

Titta på fotona för att se hur stygnen är lagda. Ta gärna lite längre och glesare stygn än du tror, ullgarnet fyller ut varje stygn bra. Dra inte åt för hårt, bara så mycket att garnet ”säger stopp”. Om man syr tätt och drar åt för mycket kommer broderiet uppfattas som klumpigt. Titta istället då och då lite på håll – hur upplevs helheten? Fyll på med ett par extra stygn om det ser för glest ut någonstans. I mönstret finns en stygnskola som visar hur man syr de olika sömmarna.

När broderiet är färdigt vänder du vanten med avigsidan ut och drar tillbaka alla lösa garnändar. Fäst dem genom att trä upp dem en i taget på nålen och ”väv” in dem i baksidan av broderiet. Klipp sedan av lösa ändar, ånga eller fukta vanten och dra lite i den för att få den slät och fin. Gör sedan flera par – ju mer du broderar desto skickligare blir du! Kanske får du även idéer till egna mönster att dekorera vantar med?

Lycka till!